Munskydd

munskydd

Munskydd är ett slags skydd som täcker näsa och mun. Syftet är att skydda mot droppsmitta och stänk. Det primära användningsområdet är inom vården. Där bär vårdpersonalen munskydd för att skydda sina patienter från eventuell smitta.

I samband med Coronapandemin har det uppstått en debatt om huruvida man bör använda munskydd för att skydda sig själv och andra. Sverige är ett av de få länder som inte har några sådana rekommendationer till allmänheten. Ska du ut och resa under pågående pandemi kan du ändå behöva bära ett.

Ett munskydd vara en bra påminnelse om att inte peta sig i näsan eller munnen/ögonen, något vi alla gör utan att tänka på det. Vidare hjälper munskydden främst mot att skydda andra från dig, som en rent fysisk barriär när du hostar och pratar.

Vad är munskydd?

Det finns en omfattande begreppsförvirring kring vad munskydd är och vad de hjälper mot. Inom vården och i hälsosammanhang finns det två typer av skydd som i den allmänna debatten ofta samlas under ett och samma begrepp – ”munskydd”.

Vid första anblick liknar de varandra men de skiljer sig åt på flera punkter:

  • Munskydd: Ett enklare skydd vars främsta syfte är att skydda andra från smitta. T.ex. kan de skydda patienter från personalens utandningsluft. Munskydd med tre lager ger även bäraren visst skydd mot droppsmitta. Det sitter inte tätt och ska inte återanvändas. Klassas som medicinsk produkt av EU.
  • Andningsskydd: Ett starkare skydd som filtrerar inandningsluften. Finns i olika klasser, t.ex. FFP1, FFP2, FFP3, N95 och N99. Beroende på skyddsklass kan dessa skydd filtrera partiklar, damm, bakterier och virus m.m. Kräver anpassning så att det sitter tätt. Vissa andningsskydd kan återanvändas. Klassas som personlig skyddsutrustning av EU. Utanför vården kallas andningsskydd ibland för skyddsmask eller ansiktsmask.

Varierande skydd mot smitta

Om du använder munskydd på rätt sätt ger det ett visst skydd mot smitta. Det fångar upp virus och bakterier i form av droppsmitta. Risken att du ska andas in smittämnen minskar.

För att ge OK skydd ska munskyddet ha tre lager. Vanligtvis består de av bomull, polypropen och ett vätsketåligt material i det yttersta lagret.

Även om de skyddar mot droppsmitta kan luft passera in och ut via munskyddets sidor. De är inte tätslutande. Luften filteraras inte. Därför ger de inte ett hundraprocentigt skydd mot virus och bakterier.

För att få bra skydd mot virus och annan smitta behöver du använda andningsskydd. Dessa skydd filtrerar inandningsluften från diverse partiklar. Klass FFP3 tar bort upp till 99 procent av virus och andra partiklar. FFP2 ska klara av att filtrera minst 94 procent.

Både FFP2 och FFP3 ger ett betydligt bättre skydd än vanliga munskydd, men FFP3 är att föredra. Inom den amerikanska vården används andningsskydd av typen N95. De tar bort minst 95 procent av partiklarna och liknar således FFP2.

Andningsskydd är mycket dyrare att köpa än munskydd. Trots det ska de helst slängas efter en användning ifall de används för att motverka smittspridning.

Så använder du munskydd

Enligt WHO gör du så här för att använda munskydd på rätt sätt:

  1. Tvätta händerna noga.
  2. Ta på dig munskyddet genom att trä det över mun och näsa. Det ska inte finnas någon luftglipa mellan ansikte och mask.
  3. Pillra aldrig på skyddet! Tvätta händerna genast om du råkar göra det.
  4. Byt ut det om det blir fuktigt.
  5. När du tar av dig munskyddet gör du det genom att spänna loss spännbandet bakom öronen. Ta inte på själva textil- eller pappersmaterialet!
  6. Släng det i soporna!
  7. Tvätta händerna noga.

Används munskydd och andningsskydd på fel sätt kan smittrisken öka. Många gör misstaget att peta på munskyddet för att få det att sitta rätt. Därmed förs mikroorganismer vidare till ansiktet. Dessutom finns det en risk att man invaggas i en falsk trygghet och kanske tänker mindre på att hålla avstånd till andra.

Epidemiologer inte eniga

I spåren av Covid-19 pandemin har det uppstått en debatt om huruvida allmänheten bör bära munskydd eller inte. Faktum är det finns ett mycket tunt kunskapsunderlag kring hur effektiva de är för att bekämpa smittspridning.

Den svenska linjen har varit mycket återhållsam i förhållande till de flesta andra länder i världen. Folkhälsomyndigheten har valt att inte rekommendera allmänheten att bära munskydd. Ett argument som framförts är att det saknas vetenskapligt underlag för hur effektiva de är.

Det starkaste argumentet från Folkhälsomyndigheten är att munskydd måste användas på rätt sätt för att inte öka risken för smittspridning.

Världshälsoorganisationen som varit vägledande på global nivå under Covid-19-pandemin har en mer positiv inställning till munskydd. Ursprungligen var rådet att använda dem om man nyser eller hostar för att undvika att smitta andra. Dessutom instruerades personer som vårdar någon som tros ha Covid 19 att använda munskydd.

Den 5 juni 2020 kom WHO med nya riktlinjer. Numera rekommenderar organisationen munskydd på platser med allmän smittspridning och när det är svårt att hålla avstånd till andra människor. Hit hör t.ex. kollektivtrafiken.

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell måste dock munskydd passa in i en bredare strategi. Den svenska linjen är att man ska stanna hemma om man är sjuk. Inte gå på stan med munskydd.

Coronavirus – Krav på munskydd i vissa länder

I många asiatiska länder var munskydd och skyddsmask vanligt även innan Covid-19. Där används de bland annat för att visa hänsyn för andra i influensatider. Folk använder även andningsskydd i städer med dålig luft som skydd mot luftföroreningar.

Till följd av pandemin har en större del av världens länder infört antingen krav på eller rekommendation för munskydd i vissa sammanhang.

I Europa är det endast sju länder som inte rekommenderar allmänheten att använda munskydd:

  • Sverige
  • Norge
  • Finland
  • Danmark
  • Island
  • Albanien

I de flesta andra europeiska länder finns någon form av krav på munskydd på offentlig plats. Spanien ställer krav på munskyddet överallt där social distansering inte är möjligt. I Frankrike ska de bäras i skolor och i kollektivtrafiken. I Italien gäller påbudet affärer och kollektivtrafik. För England gäller munskyddstvång på kollektivtrafik från 15 juni 2020.

Även om det knappast lär bli obligatoriskt att bära munskydd i Sverige är det viktigt att ta reda på vilka regler som gäller vid utlandsresa. Dessutom har SAS och de flesta andra flygbolag munskyddskrav för sina passagerare.

Köpa eller inte?

Som svensk i Sverige faller det naturligt att lyssna på Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Samtidigt är det viktigt att förstå att denna myndighet måste ta hänsyn till flera olika parametrar när de lägger fram sina riktlinjer. Att rekommendera allmänheten att använda munskydd ”för säkerhets skull” skulle exempelvis onekligen leda till ytterligare materialbrist inom sjukvården. Olika ”nyttor” vägs mot varandra för att få fram en linje som är robust och resonlig.

Som privatperson får du därför lov att fundera själv på om det ändå kan vara en idé att köpa ett paket munskydd. Måste du åka kollektivtrafik och inte kan vara på tillräckligt avstånd från andra? Ja då kan det ge visst skydd – om du är noga med att använda det på rätt sätt.

Kommer du resa utomlands under pågående pandemi kan du räkna med att du måste bära munskydd i vissa sammanhang, t.ex. på flyget. Tänk på att köpa tillräckligt många eftersom de endast är för engångsbruk!

Köpa munskydd eller andningsskydd?

En relevant fråga är om man bör köpa ett vanligt munskydd eller andningsskydd. Om det enda syftet med inköpet är att leva upp till de krav som finns i vissa länder eller ombord på flyget då kan du köpa vanliga munskydd.

Vill du samtidigt få ett fullgott skydd mot virus behöver du köpa ett andningsskydd, helst av klass FFP3. Tänk bara på att det kan vara jobbigare att andas genom ett andningsskydd än genom ett munskydd p.g.a. att all inandningsluft måste filtreras.

I slutändan kanske priset avgör vad du väljer. Vanliga munskydd brukar kosta runt 10 kronor styck, men det går att hitta billigare. Andningsskydd är ofta tio gånger så dyra eller mer.