Stressyndrom

Sjukdomsgruppen stressyndrom har det gemensamt för alla underdiagnoser att de har uppstått som en följd av kraftig och/eller långvarig stress

Sjukdomsgruppen stressyndrom har det gemensamt för alla underdiagnoser att de har uppstått som en följd av kraftig och/eller långvarig stress. Stress i sig, eller upplevelsen av att vara stressad, är inte en sjukdom utan en helt naturlig psykologisk och biologisk reaktion på hot eller yttre påfrestning. Detta kan i sin tur leda till sjukdom, kroppslig såväl som psykisk. Några typiska symtom på när man blivit sjuk av stress är ökad trötthet, värk i kroppen, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och ökad irritabilitet. Stressyndrom är en av våra folksjukdomar.

Enligt folkhälsomyndighetens mätning 2018 lider 16 procent av befolkningen av stress. De som ingick i mätningen var 16 till 84 år. Trettiofem procent av kvinnorna i åldersintervallet 16-29 uppger att de lider av stress, vilket därmed är den grupp som ligger högst i mätningen. Män ligger generellt lägre än kvinnor.

Här nedan kan du ta del av definitioner av stress, en översikt och genomgång av olika stressyndrom, kända svårigheter i samband med stressyndrom, risk- och skyddsfaktorer, samt olika former av behandling.

Definitioner och exempel

En internationellt gångbar definition lyder så här:

Stress är ett tillstånd av mental (kognitiv och/eller emotionell) belastning eller spänning som härrör från ogynnsamma eller krävande omständigheter.

Socialstyrelsen använder denna definition:

Stress är organismens reaktion på obalans mellan belastningar som den utsätts för och de resurser den har för att hantera dessa.

Den andra definitionen lyfter upp det faktum att det beror på hur rustade vi är för att ta oss an en viss situation som avgör om vi upplever stress eller inte och hur följderna av upplevd stress blir.

När vi utsätts för omedelbar fara reagerar kroppen med att frigöra hormon (typiskt adrenalin) för att vi ska kunna hantera faran genom att fly eller attackera för vår överlevnad. De hormon som frigörs är prestationshöjande för stunden och lämnar systemet när faran är över. Vid en krävande situation som varar i timmar eller dagar frigörs även här hormon (typiskt kortisol) som ska vara prestationshöjande. Samtidigt som de har en förstärkande effekt på vissa delar av kroppen har de en belastande effekt på andra delar av kroppen. Det gäller att denna belastning inte blir för långvarig för då kan den orsaka skador som är svåra att reparera.

Ett exempel på när vi upplever stress är när en deadline för en presentation närmar sig. Man vill prestera väl och det finns ganska mycket som ska göras innan man når dit. Detta är ett exempel på kortvarig stress av mild intensitet eller intensitet på en medelnivå. Mild stress har ofta en positiv effekt på vår prestationsförmåga. Stressen upphör när presentationen är avklarad och man har fått sova ut och varva ned. Stress kan alltså vara positiv.

Ett annat exempel på stress är när man under flera år har arbetat på gränsen av sin förmåga. Detta kan antingen bero på att man har så mycket arbetsuppgifter att man inte klarar av att göra dem under sin ordinarie arbetstid eller för att arbetsuppgifterna delvis är för svåra/krävande. Om man upplever stress under lång tid och dessutom har toppar att kraftig stress mitt i detta bygger man upp för ett sjukdomstillstånd orsakat av stress. I sådana fall räcker det inte att sova ut en natt per vecka för att återhämta sig. I detta exempel har stress en negativ inverkan.

Sjukdomar som kan uppstå av stress

Förekomsten av stress är ett neutralt fenomen. Det blir ett problem först när det blir en alltför kraftig eller för långvarig reaktion. De sjukdomar som kan uppstå som en följd av stress, beroende på vilken sorts stress det rör sig om, är:

  • Akut stressreaktion (ASD)
  • Anpassningsstörningar
  • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
  • Utmattningssyndrom (UMS)

Inom psykiatrin lägger de ibland även till:

  • Sorg (flera olika varianter)
  • Existentiell ångest

Rent kronologiskt är akut stressreaktion och anpassningsstörningar de stressrelaterade sjukdomar som identifierades och definierades tidigast. Det var under 1940-talet som man började se en koppling mellan livshotande situationer och en efterföljande oförmåga att fungera normalt i vardagen. Därför presenteras dessa två stressyndrom först följt av PTSD (som har varit känt länge men under andra benämningar) och slutligen utmattningssyndrom som är den senaste diagnosen. 

Sorg och Existensiell ångest behandlar vi kortfattat i en separat artikel, klicka här.

Akut stressreaktion (ASD)

För att akut stress ska uppstå krävs någon form av upplevt trauma. Det ska inte tolkas som att alla trauman leder till en akut stressreaktion. Utan ett trauma blir det dock ingen akut stressreaktion. Trauman kan variera i svårighetsgrad. Att vara rädd inför att stå på scen (rampfeber eller talängslan) är en mildare form av trauma medan grov misshandel, besked om dödsfall eller ett stundande anfall från fienden i ett krig är svårare former av trauman. Hur man hanterar ett trauma beror på personlighet och andra faktorer som gör en person extra sårbar i en viss situation. Det är känt inom personlighetsforskning att ett neurotiskt personlighetsdrag är en riskfaktor.

För att akut stress ska uppstå krävs någon form av upplevt trauma. Det ska inte tolkas som att alla trauman leder till en akut stressreaktion
För att akut stress ska uppstå krävs någon form av upplevt trauma. Det ska inte tolkas som att alla trauman leder till en akut stressreaktion eller stressyndrom

Den akuta stressreaktionens grundton är ångest. Eftersom det ofta är uppenbart för individen själv och för omgivningen varför reaktionen uppstår betraktas ångesten som verklig ångest (realångest) med en rimlig och begriplig källa. Detta skiljer sig från generell ångest där orsaken till symtomen är okända eller diffusa. Symtomen uppstår i direkt anslutning till traumat. Om traumat är övergående kan reaktionen klinga av inom åtta timmar och om det är ett trauma som pågår i timmar kan det ta upp till 48 timmar för reaktionen att lägga sig.

Vanliga exempel på akut stressreaktion är fruktan, frustration, separation och skuldkänslor. Fruktan uppstår i samband med direkta dödshot eller en annonsering av dödshot (t.ex. i krig). Ett hot mot individens trygghet kan också vara en orsak. Att bevittna en allvarlig olycka kan vara en annan orsak, särskilt om man under en kort stund befarar att en närstående är direkt eller indirekt involverad.

Frustration innebär att man känner sig begränsad på något sätt. Att vara inspärrad kan vara ett exempel men även att andra aktivt hindrar en från att utföra det man behöver av skäl som är kopplade till grundläggande behov eller för att man vill uppnå ett högre mål som är viktigt för individen.

Akut stressreaktion i form av separation rör allt från att en närstående går bort till att man separerar från sin livspartner eller att någon ska resa bort en längre tid. Skuldkänslor uppstår när man vet med sig att man har gjort något man inte borde. Det kan vara handlingar som strider mot ens egna övertygelser och samvete, som inte nödvändigtvis drabbar andra, eller handlingar som direkt drabbar andra och som man därför förväntar sig att man ska få skäll eller ett straff för.

Vid fruktan är den naturliga reaktionen en ökad koncentration och beredskap för att hantera fara. Vid frustration finns inget naturligt utlopp för det man känner vilket kan förvärra situationen med bibehållen frustration, irritation och besvikelse. I samband med separation blir man rastlös/överaktiv vilket bör kanaliseras i form av fysisk aktivitet för att inte späda på obehaget. Följderna vid skuldkänslor är att ändra sitt beteende för framtiden och att försöka be om ursäkt om ens handlingar har drabbat andra. Den genomgående och dominerande känslan är ångest.

Anpassningsstörningar

Anpassningsstörningar är ett syndrom som uppstår till följd av långvarig men inte akut stress. Stressen är ofta relaterad till en svår familjesituation, mobbning, arbetslöshet eller svårigheter att komma vidare i livet. Centralt i denna sjukdomsbild är en uppgivenhet hos individen som gör att denna inte försöker förbättra sin tillvaro ens när möjligheter erbjuds. Anpassningsstörningar kan ske som en följd av akut stressreaktion. Särskilt vid död i familjen, skilsmässa eller när man förlorar arbetet. Ibland händer flera saker nära varandra i tid som dödsfall, försämrad ekonomi och hot om att bli vräkt från sin bostad.

De dominerande känslorna vid anpassningsstörningar är ångest och depression. Bland tonåringar kan det yttra sig i aggression och ett regelbrytande agerande. Bland mindre barn kan en regression (tillbakagång i utvecklingen) uppstå med följden att beteenden som inte hör till den biologiska åldern uppvisas.

Kvinnor, i högre utsträckning än män, kan hamna i tillstånd av anpassningsstörningar när de förlorar sin partner eller i ännu högre grad när de förlorar sitt barn. Det är typiskt i dessa fall att man ser att en individ har svårt att komma vidare i livet och anpassa sig till den nya livssituationen.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Trauman där man upplever sig förlora en central del av sig själv eller hotas till livet kan få långtgående följder. Misshandel, våldtäkt, tortyr, livshotande olyckor eller krigssituationer (där man är nära att dö eller dödar/torterar andra) är typiska situationer som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD = posttraumatic stress disorder). Reaktionen kan uppstå i direkt anslutning till traumat eller upp till sex månader senare.

Kroppen/psyket reagerar på ett sådant sätt att den försöker skydda individen från den akuta upplevelsen genom förträngning, d.v.s. blockering av minnen, som är en form av minnesförlust (dissociativ amnesi). De otäcka händelserna återkommer dock som skrämmande minnesbilder, mardrömmar och i enstaka fall hallucinationer. Ångest och muskelspänningar är centrala symtom.

PTSD är mest känt för sin koppling till krig. Det handlar såväl om soldater som offer i krig.
PTSD är mest känt för sin koppling till krig. Det handlar såväl om soldater som offer i krig.

På grund av förträngningen kan personen bara komma ihåg brottstycken av de händelser som orsakat stressyndromet. Samtidigt kan årshändelser eller andra situationer ofrivilligt aktivera minnen som man helst vill slippa. Dessa återupplevda minnen bidrar lätt till en reaktivering av traumat och en akut stressreaktion.

Övriga och ganska vanliga symtom är sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, aggressionsutbrott, hög vaksamhet på vad som händer i omgivningen och stark reaktion på överraskande händelser. Syndromet leder till en svårighet att engagera sig känslomässigt och att vissa intresse för omvärlden.

PTSD är mest känt för sin koppling till krig. Det handlar såväl om soldater som offer i krig. Eftersom Sverige inte har varit direkt indraget i krig på länge har denna diagnos varit relativt ovanlig. När flyktingar från krigsområden kommer till Sverige, när svenska FN-soldater deltar i stabiliserande insatser i krigshärjade områden samtidigt som misshandel och våldtäkt i hemmet blir mer känt blir även diagnosen mer vanlig.

Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom har synonymer och närliggande släktingar som psykologisk utmattning, utbrändhet och att gå in i väggen. Burnout, eller utbrändhet, började förekomma som lös benämning under 1960-talet och blev mer känt när Christina Maslach publicerade resultatet från en intervjustudie med sjukvårdspersonal om deras arbetsbelastning i mitten av 1970-talet. Typiska beskrivningar från intervjuerna var ett förlorat engagemang, en förlorad empati för patienterna samt en minskad arbetsförmåga. En metafor för det man känner är som att sätta en kastrull med vatten på en varm platta och låta det koka tills vattnet har avdunstat. Att vara utbränd är som när vattnet har avdunstat och kastrullen börjar lukta bränd metall. Man har slut på ork men förväntas ändå fungera som vanligt vilket späder på känslan av att var helt utbränd.

Även om utmattningssyndrom i mycket påminner om utbrändhet undviks numera den senare termen vid diagnostisering. Utmattningssyndrom är ett syndrom baserat på arbetsrelaterad långvarig stress. Ett krav för denna diagnos är att stressfaktorer ska ha funnits i en persons arbetsvardag i minst sex månader och bidragit till en upplevd stress under denna tid. De typiska symtom som följer av stress ska ha varit påtagliga i minst två veckor.

Ett vanligt förekommande symtomförlopp är:

  1. Trötthet och sömnsvårigheter (man grubblar mycket nattetid över hur man ska hantera en eller flera jobbsituationer) vilket kan pågå i flera år innan nästa steg blir påtagligt.
  2. Alla eller flera symtom som muskelvärk, huvudvärk, tryck över bröstet, hjärtklappning, orolig tarm, ljudöverkänslighet och yrsel blir vanliga.
  3. Allt mer tid och energi läggs på arbetet medan fritidssysslor och familjeliv kommer i andra eller tredje hand. Symtom som nedstämdhet, koncentrationsstörningar och minnessvårigheter uppstår. Omgivningen upplever en viss personlighetsförändring.

Vid tillfällig stress kan symtom som koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter uppstå men återställs igen så snart personen har fått vila i några dagar. Vid utmattningssyndrom hjälper det vanligtvis inte med några dagars vila utan det krävs en ändrad livs- och arbetssituation. De långtgående skadorna påverkar både arbetsminnet (som används för att hantera komplexa problem i nuet) och långtidsminnet (där både nybildning av minnen och att komma åt minnen försämras).

Försämringen från steg ett till steg tre tar lång tid men hur lång tid varierar från en individ till en annan. Nedgången kan ta allt från tre månader till flera år. Om man redan har det pressat i vardagen och råkar ut för en akut kris kan symtomen, flera på en gång, komma snabbt och återhämtningen går mycket långsamt. Ibland är det först vid dessa situationer som de flesta söker hjälp.

Vid utmattningssyndrom har personlighet mindre inverkan jämfört med mer akuta reaktioner. Det är ofta vilket yrke man har, där arbete med människor är överrepresenterade, och om det finns skyddande faktorer i vardagen som påverkar hur man klarar sig.

Riskfaktorer och skyddande faktorer för stressyndrom

Hur vi hanterar stress beror på tidigare upplevelser av stress. Personer med PTSD kan reagera tidigare och starkare på stress. Personer som har lärt sig från tidigare akuta stressreaktioner kan eventuellt hantera en ny stressituation med större lugn.

Riskfaktorer är sådant som påverkar arbetsmiljön eller hemmiljön negativt. Man är som person mer sårbar för stress om man har viss ärftlighet för t.ex. depression eller har ett neurotiskt personlighetsdrag.

Skyddande faktorer är välfungerande arbetsrelaterade eller privata sociala nätverk, stabila nära relationer där man kan få utlopp för sin oro samt en känsla av sammanhang (KASAM) och en känsla av kontroll över sin vardag. Andra skyddande faktorer är god återhämtningsförmåga, goda rutiner och en god hälsa.

När det gäller utbildning är det normalt en skyddande faktor men det har visat sig att de med hög utbildning har en större tendens att bli långvarigt belastade av stress än personer med lägre utbildning. Det kan bero på arbetsuppgifternas komplexitet och tillhörande ansvar. Komplexa arbetsuppgifter och ett medföljande ansvar är sådant som bidrar till att man tar med sig jobbet hem och därför inte får den återhämtning man behöver.

Behandling av stressyndrom

Hur man behandlar stressyndrom varierar från diagnos till diagnos och från fall till fall. Generellt är sömn och återhämtning det första man ska göra. Att ta till tobak eller alkohol för att dämpa stressen och kunna koppla av riskerar att leda till värre problem. Motion i form av raska promenader fungerar väl.

Medicinering för symtomlindring används t.ex. vid sömnsvårigheter och för ångest och depression. Här bör man konsultera en läkare istället för självmedicinering. De verkningsfulla preparaten är i regel receptbelagda vilket kräver kontakt med läkare.

Vid anpassningsstörningar är familjeterapi, ibland i kombination med medicinering, en fruktbar väg. Särskilt om den ursprungliga orsaken till problemen är familjerelaterad. Att skapa nya relationer och ta sig till en nyorienteringsfas ger positiv effekt.

Två välstuderade och dokumenterat verksamma sätt att behandla stress är kognitiv beteendeterapi (KBT) och mindfulness. Kognitiv beteendeterapi har efter flera decennier av forskning konstaterats som en god terapiform särskilt vid lindrigare stressyndrom och för att förebygga svårare former av stress. Mindfulness, eller specifikt Mindfulness-Baserad Stressreduktion (MBSR), är enligt en forskningsöversikt (en så kallad metaanalys) från 2019 särskilt verkningsfullt vid hög stress och vid utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom tillämpas även sjukgymnastik och arbetsterapi för att man ska kunna återgå till arbetet bättre rustad.

PTSD är svårbehandlat, särskilt med tanke på att psyket har stängt ned vissa delar för att skydda sig för framtida trauman eller återupplevda smärtsamma minnen. Det finns psykofarmaka som SSRI-preparat som kan fungera även om det inte ger omedelbar effekt. Vid behandling eftersträvas exponering för det som orsakade traumat. Eftersom detta ofta triggar personens blockeringsmekanismer, stressreaktioner och eventuell panikångest uppvisar personen själv en ovilja att få behandling. Ett möjligt sätt att hantera trauman är genom terapi i form av hypnos. I de fall personen under hypnos känner sig avslappnad och trygg går det lättare att exponeras för de smärtsamma minnena.

Leave us a Message