Depression

Vi kan alla känna oss lite nere ibland och det är helt naturligt. Att ha en dålig dag som beror på vädret, att vi har sovit dåligt, eller utan att det beror på någonting speciellt är inte farligt eller onormalt. Men när de dåliga dagarna inte vill ta slut och blir till dåliga veckor och dåliga månader, då kan vi ha hamnat i en depression.

Vad är depression

När vi blir deprimerade är det som att kroppen går i ide. Vi kan bli nedstämda och trötta, tappa aptiten, känna en brist på motivation, bli irriterade och helt tappa intresset för det som vi tidigare tyckte var roligt. När vi blir deprimerade kan det påverka våra dagliga aktiviteter vilket kan göra att vi försöker stanna hemma så mycket vi kan. När vi inte längre håller uppe vår vanliga vardag finns det färre saker som kan göra oss glada och hjälpa oss ur depressionen. Därför kan det vara svårt att hantera en depression på egen hand utan hjälp.

Depression är vanligt förekommande idag och vi kan se att antalet människor som får diagnosen depression ökar i samhället. Tyvärr undviker många som känner sig deprimerade också att söka hjälp för sina problem eftersom tror att det går över av sig själv eller att de helt enkelt inte förtjänar hjälp. Om du är orolig för att du befinner dig i en depression kan du alltid vända dig till din närmsta vårdgivare för att få råd om hur du kan gå vidare.

Orsaker bakom depression

Depression kan bero på flera olika saker:

Yttre orsaker

Saker som händer i våra liv kan vara bakomliggande orsaker. Depression börja ofta som en nedåtgående spiral där det sker förändringar som leder till att allt fler saker i vårt liv är krävande, och allt färre saker som gör oss glada och ger oss energi.

Det kan handla om situationen i familjen, på jobbet, i skolan, att någon nära oss går bort eller att vi känner oss ensamma. Ibland kan det också bero på att vi har fastnat i olika tankemönster som gör att det känns som att vi inte har full kontroll över vår vardag och våra liv.

Biologiska orsaker

Ibland kan en depression komma på grund av saker som händer i vår kropp. En vanlig orsak till att känna sig nedstämd och trött är exempelvis att sköldkörteln producerar för mycket eller för lite hormoner. Sköldkörtelns hormoner påverkar bland annat ämnesomsättningen, vilket kan leda till att vi får depressiva symptom utan någon yttre anledning.

Det finns flera andra biologiska orsaker till depression, exempelvis brist på olika vitaminer eller folsyra. Om du känner dig deprimerad kan det därför vara bra att ta blodprover för att se om du behöver något tillskott för att må bättre.

Genetiska orsaker

Vi ärver inte en depression direkt från våra föräldrar, däremot kan vi ärva en sårbarhet för depression. En person med hög sårbarhet för depression har lättare för att bli nedstämd på grund av yttre orsaker. Likadana omständigheter kan orsaka depression hos en individ, samtidigt som en annan individ inte ens blir nedstämd. Det går därför inte att jämföra erfarenheter eller orsaker till depression mellan individer, utan det är din upplevelse och dina symptom som räknas.

Symptom

Depression kan ge flera olika symptom. Du behöver inte ha alla symptom för att det ska räknas som att du är deprimerad, däremot behöver symptomen ha varit närvarande under större delen av dagen, och varje dag i minst två veckor. Några vanliga symptom och tecken på att du är deprimerad är:

• Nedstämdhet

Vid depression är det vanligt att känna sig nere under större delen av dagarna. Även om något roligt händer påverkar det inte måendet och den nedsatta grundstämning som en deprimerad person har.

• Minskat intresse för saker som tidigare kändes roliga

Att göra saker som tidigare har varit källor till glädje och intresse för dig känns helt enkelt inte roligt längre när du är deprimerad. Då kan du känna dig likgiltig inför saker som du tidigare har hängt upp vardagen på.

• Trötthet

Under en depression känner vi oss ofta konstant trötta, oavsett hur mycket eller lite vi äter eller sover. Det kan gälla både fysisk och mental trötthet.

• Minskad aptit

Maten smakar mindre och kan kännas som att den växer i munnen hos en person med depression. Det är vanligt att vi helt enkelt inte känner oss hungriga, eller till och med illamående vid tanken på mat under en depression.

• Sömnproblem

Vi kan få sömnproblem som handlar både om att ha svårt att sova och att sova för mycket. Tröttheten kan göra att vi inte vill gå upp på morgonen, men oron kan göra att vi har svårt att somna när vi går och lägger oss.

• Negativa tankar

Tankar om omvärlden och sig själv kan förändras under en depression. Exempelvis kan det komma tankar om att vi är ensamma, att vi inte är värda någonting eller att ingenting är värt något.

• Förändringar i motoriken

Vår motorik kan förändras. Ofta kan det kännas som att kroppen fungerar långsamt och trögt, men det kan också handla om att oro och ångest gör att vi blir ryckiga och kan se stressade ut.

• Koncentrationssvårigheter

Det kan vara svårt att hålla uppe fokus på saker som tidigare gick att genomföra utan problem.

• Ångest och irritation

Vår stubin för ångest och irritation blir kortare. Eftersom det är vanligt att vardagen blir svårare och fungerar sämre när vi är deprimerade, kommer också fler lägen för ångesten och irritationen att blomma upp.

• Självmordstankar

Ibland kan sjukdomen göra att vi känner oss som en belastning, att vi inte orkar längre eller att det vore bättre om vi inte fanns till. Om sådana tankar kommer upp är det vanligt att känna sig ensam och hopplös, och då är det särskilt viktigt att söka hjälp.

Olika typer av depression

• Egentlig depression

Egentlig depression är den vanligaste formen och är oftast den typen vi menar när vi pratar om depression till vardags. Egentlig depression graderas som lätt, medelsvår, eller svår beroende på symptomens intensitet och långvarighet samt hur stor påverkan de har på vardagen.

• Dystymi

Dystymi är en mildare men kronisk form av depression. Vid dystymi går det ofta att få vardagen att fungera men man känner sig allmänt nedstämd under långa perioder.

• Årstidsbunden depression

Om depressionen kommer och slutar vid samma tid på året varje år kan det handla om en årstidsbunden depression. Vanligtvis handlar det om att känna sig mer nedstämd på vintern, men det förekommer även att man känner sig deprimerad under sommarhalvåret.

• Graviditets- eller postpartumdepression

En depression kan uppkomma i samband med att du blir gravid eller precis har fött barn. Ibland kan det kännas svårt att prata om att man mår dåligt i samband med att få barn eftersom det finns en social press att vara lycklig under en graviditet. Men det är vanligt förekommande och viktigt att du får hjälp om du känner att du mår dåligt.

• Bipolär sjukdom

Vid en bipolär sjukdom varvas depressiva perioder med perioder av mani eller hypomani, där du kan känna dig oerhört självsäker och full av energi. Bipolär sjukdom kräver medicinsk behandling.

Behandling av depression

Behandling av depression kan ”lite slarvigt” delas upp i dels psykologisk behandling, och dels medicinsk behandling. Gränsen är dock flytande, för ofta kombineras de båda metoderna.

Psykologisk behandling

Vid psykologisk behandling för depression får du hjälp och stöd att hitta de faktorer som håller kvar depressionen, du får hjälp att hitta vilka faktorer som kan hjälpa dig att må bra igen samt råd och struktur som hjälper dig att skapa en ny vardag. Ofta kan det också vara skönt att få ventilera och prata om sitt mående med någon utomstående, vilket du får utrymme att göra under en psykologisk behandling.

Det finns olika former av psykologisk behandling där den vanligaste idag kallas för KBT (Kognitiv Beteendeterapi). I KBT fokuserar man på förändringar i vardagen och beteenden som leder till en högre livskvalitet för just dig.

Medicinsk behandling

De vanligaste antidepressiva medicinerna kallas för SSRI-preparat. SSRI ser till att mer av en signalsubstans som kallas för Serotonin stannar kvar i hjärnan i stället för att återupptas. Eftersom serotonin har en påverkan på flera av de symptom som uppkommer, kan antidepressiva läkemedel hjälpa dig att må bra igen.

Det finns flera olika SSRI-preparat, och tillsammans med din läkare kan du få hjälp att hitta vilken typ och dos som passar bäst för just dig.

Tips för egenvård

Det kan vara svårt att göra stora förändringar i livet när vi mår dåligt, men vissa saker kan vi få till utan hjälp. Här kan du läsa om förändringar du kan göra på egen hand, som kan hjälpa dig att må bättre.

Fysisk aktivitet

Det finns tydliga samband med att röra på sig och att må bra, både fysiskt och psykiskt. Dels frigörs ämnen i kroppen som gör att vi mår bra när vi rör på oss, men det hjälper även till att hantera stress och gör att vi sover bättre.

Det kan vara svårt att hitta motivationen till att träna när vi känner oss nere. Här är det viktigt att inte jämföra sig själv med hur man fungerade vid gott mående. Försök att sänka kraven på dig själv och hitta en rörelseform som är enkel och rolig. Exempelvis kan du försöka få till lite vardagsmotion, exempelvis genom att promenera, cykla eller pusha dig till att ta trappan i stället för hissen. Det viktiga att komma ihåg är att lite träning är mycket mer än ingen träning alls.

Rutiner

När vi saknar motivation kan det vara svårt att hålla kvar vid vår vanliga struktur och rutin. Genom att hålla tider för mat och sömn blir dagen tydligare och mer strukturerad, vilket skapar en bättre plattform för att må bra på. Genom att äta och sova regelbundet hjälper du även din kropp att hålla en jämn energinivå över dagen.

Var utomhus

Ett vanligt tecken på depression är att vi isolerar oss i hemmet. Dagsljus är viktigt för vårt mående, och för att kroppen ska förstå när det är dags att vara vaken och när det är tid för sömn. Försök att aktivera dig utomhus under de timmar som det är ljust ute.

Sänk kraven på dig själv

Många av symptomen för depression gör att allt känns lite tyngre, som att vi kämpar i uppförsbacke. Det är naturligt och under en depression är det bra att acceptera sitt dåliga mående och tillåta sig själv att sänka kraven på sig själv. Saker som tidigare gick utan problem kan kännas övermäktiga under en depression, och då är det bra att låta sig prestera på en lättare nivå under en period för att kunna komma tillbaka till sitt vanliga jag.

Vänta inte på att du känner dig redo

Energi- och motivationsbrist är vanliga symptom på depression. Om vi väntar på tillfällen då vi känner oss redo eller har en bra dag innan vi ger oss på förändringar eller aktiviteter, är risken att vi får vänta väldigt länge. Försök att planera in saker som du vet att du mår bra av och följ dem schemamässigt utan att vänta på att lusten kommer. Oftast leder det till att vi får positiva erfarenheter som vi inte hade fått om vi hade väntat på att motivationen skulle dyka upp.

Undvik alkohol och droger

Alkohol och narkotika kan skapa en kortvarig paus från dåligt mående, men leder till att nedstämdhet och ångest ökar på sikt. Berusning kan också leda till fler självmordstankar. Försök därför att undvika alkohol och droger när du mår sämre.

Ta stöd av andra

Det kan vara svårt att be om hjälp när vi mår dåligt, men det kan vara viktigt att få stöd när vi känner att vårt mående går nedåt. Försök att vända dig till någon du litar på och känner dig trygg med, eller sök hjälp hos vården där du kan få prata med en utomstående som har sekretesskrav gällande det du berättar för dem.

Här kan du vill läsa mer om Svea KBT https://www.sveakbt.se/